måndag 25 april 2016

Triathlet vs Liggist

För någon vecka sedan kom en journalist för en lokaltidning och intervjuade mig om cykeln. Eftersom jag gärna ser fler velomobilister i min del av landet ställde jag förstås upp, inklusive fotografering. Dock ville redaktören se mera actionfyllda bilder, så fotografen kom tillbaka några dagar senare och tog mera bilder.

Vilket i detta fall var riktigt kul! Emellan de två besöker träffade jag nämligen på en Ironman-aspirant som vägrade tro att Velomobilen var så överlägsen hans tempo-cykel, som jag hävdade. Efter en liten diskussion bestämde vi för att göra upp på landsvägen. Den första sträckan på vägen hem för mig är måttligt kuperad 70-väg mellan Oskarshamn och Påskallavik. Den överenskomna sträckan var mellan en rondell och en korsning med stopp-plikt, drygt 8 km.

Självklart slog jag två flugor på smällen och bokade in fotografen samtidigt som vårt "race". Därmed fick vi det hela på bild, av ett proffs.

Dock var utmaningen från tempo-cyklisten, som ni andra velomobilister kunde gissa, inte särskilt tuff. Eftersom det bara krävs ungefär halva effekten för att driva fram min Quest i samma hastighet som hans tempo-cykel kunde jag leka med motståndaren. Jag undvek dock att använda bromsljus, för att inte spä på förnedringen ytterligare.

Kul var det iallafall och IM-aspiranten var trevlig och glad, nederlaget till trots.

På bilderna ser det ut att vara en jämn match, men det var ju bara för kamerans skull. Det hade inte blivit särskilt roliga bilder om jag trampat på för att sedan vänta flera minuter vid målgången.

Ett stort tack till fotografen, Albert Chalmers!

3 kommentarer:

  1. Det finns ett par tillfällen när en bra cyklist kan slå en velomobil:
    1. Uppförsbacke som är någorlunda brant, där kan en bra cyklist cykla om.
    2. Tungt lastad velomobil på plan mark.

    Själv har jag råkat ut för båda, i det senare fallet hade jag dessutom ca 100 km i benen när cyklisten bestämde sig för att bräcka en velomobil.
    Nedförsbacke har ingen vanlig cyklist någon chans.

    SvaraRadera
  2. Great article! Personally I would have just done my best and waited at the end. Not to embarrass or humiliate, but to put to rest once and for all the argument that a pace cyclist is faster than a velomobile. I think by 'playing' with the rider for the sake of the camera and news people, you run a risk of collecting commentary of other upright cyclists who will want to challenge you in the future.

    Perhaps you can challenge him again without the news service?

    SvaraRadera
  3. Jag var sportslig nog att ta fram ett diagram med hjälp av kreutzotter innan utmaningen. Där kunde tempocyklisten tydligt se att för de hastigheter som är relevanta för oss behöver han lägga undegär dubbelt så många watt i tramporna för att hålla samma hastighet. Han visste innan att det skulle bli svårt/omöjligt.

    SvaraRadera