Idag cyklade jag hem från jobbet i mörkt sexgradigt novemberregn. Aero-huvan klarade regnet och och kylan bra, men värre var det med sikten. Eftersom det inte finns några vindrutetorkare på visiret och man inte gärna kör med visiret upp i över 30 km/h (och särskilt inte med passerande och mötande trafik) har man regndroppar mitt i sikten hela tiden. Det är inget problem när det är ljust ute och heller inte när man är själv på vägen. MEN när man har mötande trafik hela tiden är det värre. I Quest:en sitter man ju så lågt, så bilarnas halvljus missar inte visiret och regndropparna gör att ljuset bryts och man ser väldigt dåligt. I framtiden ska jag nog tänka en gång extra om det ser ut att bli långfärd i mörker, regn och rusningstrafik. Två av dem går bra, men inte alla tre.
Tidmässigt blev det 2:17 dit och 2:11 hem, vilket ger 38 resp 40 i snitt. Det känns lite som jag har hamnat på en platå i utvecklingen nu. Det enda som gäller för att komma förbi den är ju att variera träningen och t.ex. lägga in lite intervaller. Men det är jag inte så sugen på just nu efter att ha kört drygt 17 mil idag ...
Att pendla 17 mil per dag är det nog inte många, om ens någon, som gör. Imponerande!
SvaraRadera